Falskhet..
Jag är så sjukt trött på falska människor, jag förstår verkligen inte folk som inte kan vara ärliga.
Varför ljuga, varför såra människor med deras falskhet. Gå bakom ryggen på en annan människa, hur kan man?
Låtsas att vara någon/något man inte är. Varför inte bara vara ärlig?
Världen är uppbyggd av falskhet och lögner.
Du kan inte lita på någon och måste alltid vara på din vakt. Varför är det så?
Jag vet vilka mina riktiga vänner är, som är förstående och som finns där i alla lägen vad som än händer.
Men just tjejer är svåra tycker jag. Tjejer ska tävla om allt, ingen kan glädjas av den andras lycka eller framgång.
Vem som är snyggast. Vem som har finast hår, finast lägenhet, finaste naglarna, finaste sminket, får dom snyggaste killarna.
Jag kan skriva en lista på en mil.
Alltid ska någon vara bättre en den andra, lyckan är uppnåd ju längre ner man kan trycka den andra person, ju mer desto bättre mår du.
Störst, bäst och vackrast. Vid någon annans misslyckande finner den andra glädjen. Det är sjukt men sant. Trycka ner varandra till botten.
Det finns fina människor och äkta vänskap.
Hon säger till dig att du är hennes bästa vän. Hon finns där alltid.
Ändå hälsar hon inte på dig för att du är med fel människor, hon hälsar inte när hon är med dom "populära".
Har du fel kläder på dig eller går osminkad undviker hon dig, låtsas inte se dig.
När du är med någon som är "något" då är det viktigt att hälsa, prata och vara social.
Vänder kappan efter vinden. När allt passar henne. Hon skäms för dig helt enkelt.
Hon kan inte vara sig själv och strävar efter ett ideal hon aldrig kommer uppnå.
Du känner henne sen hon var liten och vet att hon inte är den personen innerst inne, hon är någon helt annan.
Hon är egentligen den personen hon brukar vara när ni umgås ensamma. Men när hon är med "dom" leker hon fin och är som förbytt.
Hon ringer dig när hon vill veta något eller få ut något av det.
Om det är något som kretsar runt dig eller hänt dig något då är det väldigt viktigt att du var hennes bästa vän, plötsligt.
Falskhet och åter igen falskhet!
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Hon ljuger dig rakt upp i ansiktet, du lägger ner din själ, din fritid och allt du har på att trösta.
Du lyssnar på henne när som helst. Hon ringer dig mitt i natten och gråter, du pratar, lyssnar och tröstar alltid.
Du hämtar henne när hon frusen och ensam går längs vägen i hopp om att någon ska plocka upp henne.
Du mår dåligt för att din vän mår dåligt. Hon berättar saker som får dig att vilja döda.
Du känner hennes panik och sorg, empati. Du sväljer allt med hull och hår och tänker att varför händer allt just henne?
Stackars, stackars henne. Hon måste ha sådan otur tänker du.
Dag ut och dag in, nya historier dyker upp den andra brutalare än den första.
Med hela din själ hjälper du din stackars vän på fötter, kommer försent till arbete och skola för dina sömnlösa nätter, öppnar ditt hem för henne, presenterar din familj så att hon alltid ska känna sig välkommen, dom gör likadant, välkommnar henne med öppna armar, hon är alltid välkommen.
Hon har ett liv liknande helvetet, du förstår inte vart hon får sin styrka ifrån, hon har ingen som bryr sig, ingen som finns där förutom du och några få vänner.
Hennes pappa missbrukar, hennes mamma är död. Brorsan dog i en bilolycka för 2 år sen.
Såren är för svåra att läka. Hon är i botten. Hon har inget hem att vända sig till.
Hennes bästa kompis dog i hennes famn när hon bara var 9 år. Hon har så hemska minnen att du inte vet vart du ska börja.
Du beundrar hennes starkhet och kämpar glöd. Hon ger aldrig upp. Hon klarar verkligen allt tänker du.
Min idol. Du gör allt för att det ska bli bra igen, tröstar och tröstar.
Allt hon berättar är svårt att ta in. Du mår så dåligt att någon har skadat din vän så mycket.
Du känner en grov ilska och sorg och är fast besluten att hon kan få det bättre och med din hjälp ska allt bli bra.
Dagar och månader går, allt går upp och ner ni är oskiljaktiga. Bästa, bästa vänner.
Du finns för dina vänner, allt rullar på som vanligt. Men hennes historier tar aldrig slut.
Historia efter historia.
Hon har många vänner som lämnat henne. Hon har en vana att byta umgängeskrets Varför?
Du försvarar henne från alla som snackar skit om henne som påstår att hon är falsk och en elak människa.
Du sviker henne inte. Ni är tajta.
Du får folk att lita på henne, du släpper in henne i ditt kompisgäng och tar hand om henne som ditt egna kött och blod, som din egen syster.
Men fler och fler frågetecken poppar upp. Historierna stämmer inte. Små saker tyder på att allt inte står rätt till.
Tills allt kommer fram en dag, hon sviker din bästa kompis och alla pusselbitar börjar falla på plats. Alla sömnlösa nätter, alla tårar, allt förgäves.
Alla era pratstunder för ingenting. Allt du gjort för henne! Ingenting betydde någonting. Så mycket som du kämpade för den här tjejen.
Allt hon sa och berättade stämde inte. Allting var påhittat, allt var en stor fet lögn.
Hon har en helt underbar familj, hennes bror är inte död, hennes pappa är inte alkoholist och hennes döda bästa vän var inte någon vän.
Hon var inte 10år när hennes pappa slog henne sönder och samman. Hon har en helt vanlig Svensson Svennson familj.
Hon har det bra. Allt vara bara lögner, hon utnyttjade din snällhet. Var en falsk jävla fitta helt enkelt.
Hon ville bara ha uppmärksamhet. Hon var en Mytoman! Sjukligt bra på att ljuga och manipulera.
All tid och krafft som du lagt ner var käpp rätt åt helvete.
Falskare människa kommer du aldrig att träffa. Du fattade inte att det var sant. Man ska aldrig lita på någon!
I efterhand tänkte du att det inte kunde hända någon människa så mycket hemskheter på samma gång, men det är lätt att vara efterklok.
Mest ledsen var du för att hon hade fått dig att må så fruktansvärt dåligt. Du kände dig så blåst och så dum. Alla som hade varnat dig hade du bara avisat med en fnysning.
Man kan bli så blind och inte bara av kärlek!
Jag älskade dig..
